Pitbulls igen

Igår hände det igen i Stockholm, för vilken gång i ordningen är oklart. Men nu var det i Blackeberg. Kamphundar av rasen Pitbull gick till attack mot oskyldiga människor som bets i ”bål och ben” så att de fick föras med ambulans till sjukhus. Expressen skriver att kamphundarna fick avlivas på plats av polisen och att ägaren – som inte haft hundarna kopplade- eventuellt gjort sig skyldig till ”vållande till kroppsskada”.
Man kan ju fråga sig hur det blir med den själsliga skadan. Det måste ju vara en skräck som sitter i för resten av livet.

Häromveckan träffade jag på en gammal arbetskamrat som var ute och gick med sina barn i Vita Bergsparken. Det yngsta låg i ännu i vagn. Han var rasande efter att hans barn nästan blivit biten av en kamphund som höll på att slita sig från sin ägare, en tjej i trettonårsåldern. Nu känner han sig snart tvungen att gå beväpnad med ett baseballträ när han ska ut med barnen! Var och varannan hund på stadens gator är en kamphund, som blivit någon slags statusleksak som föräldrar köper till sina tonåringar.

Det är förbjudet att gå runt med kniv och pistol, varför ska då folk få vara beväpnade med hundar? Som jag sagt någon gång tidigare. Jag möter hellre en varg än ett sådant här monster på gatan.