Den förlösande gråten…

Det jag gillar mest med den här filmsnutten är nog Memo Abbeholm – som filmat – och hans fiance s minspel. Deras ansikten uttrycker (i min värld) precis det som texten önskar förmedla, att livet hela tiden rör sig i vågor, ibland väntar plötsligt en ljuv dans, då när man minst av allt anar det.

Låtens spröda ton och konstaterande summering, av denna jordiska tillvaros mystiska cykler. togs emot fint av en perfekt sittande mellandagspublik, som kommit för att höra Johnny Cash- låtar, och dricka lite mellandagsöl. Då passar helt enkelt låten väldigt bra, tydligen så bra, att en man i 45- årsåldern brustit i gråt vid ett bord . Jag är övertygad om att gråten var renande och stärkande art, som troligen är mer vanligt förekommande hos vispublik.

Urban Wikström ställde upp som vikarierande gitarrist, då Sven Rickstrom, som normalt brukar vara min medmusikant på akustiska tilldragelser hade fått förhinder.

Dansa nu, har alltid för mig varit en visa, och därmed är den förstås en udda fågel i STÅLVERKET! s repertoar som alltsedan jag presenterade vers och refrängen – och en väldigt fragmentarisk text, våren 2020, har prövat sig fram. Men låten har, börjat formulera sig själv. Först genom att Zäta Zettergren, tillfogade ett passande stick – som i tjugo sekunder vänder låten i en ny riktning, för att efterkommas av Urbans fina plockmönster, som bär en berättelse om att desperat försökte undfly en gruppmeditation i Peru.

Texten är det som har tagit längst tid på sig att komma ut. Ett ord i veckan har skrivits ner, och hittat sin egen unika väg och liv. Låten kommer nog fortsätta att vara en udda fågel, då den precis som Tor Jansson, vår batterist, säger, har något ” jazzigt” över sig, och varför inte?

För er intresserade av STÅLVERKET; Det kommande albumet , har i nuläget 13 grunder lagda, och nu går vi in i ett intensivt skede av gitarr – och sedan sångpålägg. LP skivan ligger sedan förhoppningsvis färdig i vinyl till sommaren – om allt går som det ska, många viljor skall enas kring ett konvolut…Sådan är demokratin.

I skrivande stund vill jag också berätta lite om den här bloggen, som har legat i ide, mer eller mindre under åtta år, då den av för mig oförklarlig anledning, med hundratals inlägg, plötsligt slutade att fungera 2013. Jag har genom åren gjort några halvhjärtade försök att försöka förstå varför. Men det är först på senare veckor bilden har klarnat, då jag för mitt jobbs räkning arbetar med en hemsida. Detta , har lärt mig att förstå att min egen blogg slutade fungera pga att man gick över från ”http” – till till ”https”. Fullständigt obegriplig info för mig då 2013 som inte förstod och följde det självklara i Googles uppmaning att ”verifiera min användare för ”G suite” genom att klicka på en länk och signera ett nytt avtal. I och med detta försvann bloggen ut på ett hav av skadlig kod.

IT världen ligger ofta i framkant, men tvingas sällan att vara pedagogisk. Som användare förutsätts man att förstå en ständig ström av nya påfund.

Men det gick alltså att rädda bloggen, och också att länka ihop WordPress med Blogger. Det har dock varit en del jobb med det som enligt WordPress ska ”ta runt 20 minuter” att fixa. Att utröna var min gamla domän, som köptes för 90 kr 2008 idag fanns, tog lång tid då jag inte förstod den djungel av begrepp som IT världen är bemängd med. Givetvis fanns inte heller några lösenord sparade till den ”host” där min domän låg. Men folk arbetandes inom det IT tekniska navet var vänliga och hjälpte mig fram till eNON , där domänen:

tomascarneheim.com kunde återfinnas

Det är alltså det liv jag skrev aktivt om under åren 2008- 2010, som kändes så angeläget att få tillbaka. Närmare 400 betraktelser, om allt från andlighet till egna matvanor, implanterat amerikanskt ben från avrättade amerikanska fångar, politik: Ja, rätt och slätt, ett och annat ur min långa levnad. Det rörde sig mycket om många minnen.

.

Jag blev också tvungen att läsa en del juridiska dokument kring skyldigheter, och skadeståndet jag kunde bli skyldig om jag gjorde några fel. Men också om hur jag skulle återfinna kod till EPP, tvangs att , fylla i DNS -servrar etc, importera och exportera xml kod ifrån stället där den gamla bloggen ”Livet enligt mig…” låg på djupt vatten

Så det är med stor tacksamhet jag nu på WordPress, kan knyta ihop det gamla och det nya livet och känna mig som en hel människa igen. Nu får jag möjligheten att komponera det första riktiga inlägget alltsedan 2013.

Ha en fin afton allihop, i ett midvintervitt Sverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: