var gaJsHost = ((”https:” == document.location.protocol) ? ”https://ssl.” : ”http://www.”);
document.write(unescape(”%3Cscript src='” + gaJsHost + ”google-analytics.com/ga.js’ type=’text/javascript’%3E%3C/script%3E”));

var pageTracker = _gat._getTracker(”UA-6114677-1”);
pageTracker._trackPageview();
Bilinbrott på St. Meitens Gränd

Idag när jag kom ut till bilen på St. Mejtens Gränd, märkte jag redan på en bits avstånd att det var något som inte stämde. Det var något med hur bilen såg ut på håll och jag insåg ganska snart att det handlade om bildörren. Den var inte ordentligt stängd. Ok, då har någon amfetaminist varit där, och snott den nya bilstereon var min första uppgivna tanke, samtidigt som pulsen ökade till det dubbla.

Jag öppnar bildörren, och jodå, den blott halvårgamla MP3 -spelaren är stulen! Ett tråkigt hål av kablar möter mig där den fina Sony CDX- GT 222: an satt. Det var en modell med löstagbar front, som man absolut inte ska förvara i handskfacket, men som man ändå har där, eftersom den är för skrymmande att bära i tex jackfickan. Givetvis känner brottslingarna till den psykologin. De har alltså öppnat handskfacket, hittat fronten och i och med detta beslutat sig för att bryta ur hela stereon.

Jag kan bara konstatera det inträffade och då upptäcker jag också att cigaretttändaren är borta. Vad ska tjuven ha den till? Jag börjar leta efter brytmärken men hittar inga, till min förskräckelse att tanklocket står öppet. Som tur är sitter det fast i en hållare och har inte kunnat kastas bort hur som helst. Vad är det för råttor som har gjort det här!?? Jag går in och tittar på bensinmätaren. Jag tankade för några dagar sedan. Halva tanken kvar, så mycket har jag inte kört! Jag startar bilen som låter lite konstig vid första tändningen, men sedan går den som vanligt. Bara de inte hällt socker i tanken också. Det lär jag i såfall bli varse på måndag.

Jag låser, efter att ha kollat om något mer är stulet och ser att även kartongen till bilstereon är borta, något som förstås gagnar tjuven vid försäljningen.

Det är ofta amfetaminister som ägnar sig åt den typen av ”småbrottslighet”:
-Jag har en schysst bilstereo Sony CDX-GT nånting här som kostar 2000, den är din för 250!
Så får pundaren ihop sin dagsranson med pulver, och den som köper min bilstereo har gjort ett kortsiktigt klipp. Inför Gud i – livet efter detta – hoppas jag det kommer att kännas.
Amfetaminsiternas missbruk är inte lika dyrt som heroinisternas. De får begå betydligt tyngre brott för att stilla sitt drogsug, där handlar det allra minst om nya laptops av vad jag förstått. Amfetaministen sägs också bli aktivare under sitt rus, maniska och gillar att pula och bryta, och de har ju lyckats ta sig in i vår bil utan att jag förstår hur.

Den här dagen förbyts i dyster prövning för mig och Heléne. Hon har betalat hälften av stereon och tycker också att det känns obehagligt att någon varit inne i vår bil och indirekt skadat oss. Jag ringer och anmäler för polisen. På måndag ska jag ringa försäkringsbolaget Saulus Ansvar där bilen är försäkrad och se vad de har att säga.

Ett litet ljus i detta mörker är att vi hittade en snusdosa av märket ”Ettan”. Den låg inte där igår och bör ha glömts av tjuvarna. Så den kommer vi att lämna till polisen och håller tummarna för att det ska leda till en fängelsedom för någon av dessa parasiter som lever på vanligt folks hederliga arbete.

var gaJsHost = ((”https:” == document.location.protocol) ? ”https://ssl.” : ”http://www.”);
document.write(unescape(”%3Cscript src='” + gaJsHost + ”google-analytics.com/ga.js’ type=’text/javascript’%3E%3C/script%3E”));

var pageTracker = _gat._getTracker(”UA-6114677-1”);
pageTracker._trackPageview();
Bilinbrott på St. Meitens Gränd

Idag när jag kom ut till bilen på St. Mejtens Gränd, märkte jag redan på en bits avstånd att det var något som inte stämde. Det var något med hur bilen såg ut på håll och jag insåg ganska snart att det handlade om bildörren. Den var inte ordentligt stängd. Ok, då har någon amfetaminist varit där, och snott den nya bilstereon var min första uppgivna tanke, samtidigt som pulsen ökade till det dubbla.

Jag öppnar bildörren, och jodå, den blott halvårgamla MP3 -spelaren är stulen! Ett tråkigt hål av kablar möter mig där den fina Sony CDX- GT 222: an satt. Det var en modell med löstagbar front, som man absolut inte ska förvara i handskfacket, men som man ändå har där, eftersom den är för skrymmande att bära i tex jackfickan. Givetvis känner brottslingarna till den psykologin. De har alltså öppnat handskfacket, hittat fronten och i och med detta beslutat sig för att bryta ur hela stereon.

Jag kan bara konstatera det inträffade och då upptäcker jag också att cigaretttändaren är borta. Vad ska tjuven ha den till? Jag börjar leta efter brytmärken men hittar inga, till min förskräckelse att tanklocket står öppet. Som tur är sitter det fast i en hållare och har inte kunnat kastas bort hur som helst. Vad är det för råttor som har gjort det här!?? Jag går in och tittar på bensinmätaren. Jag tankade för några dagar sedan. Halva tanken kvar, så mycket har jag inte kört! Jag startar bilen som låter lite konstig vid första tändningen, men sedan går den som vanligt. Bara de inte hällt socker i tanken också. Det lär jag i såfall bli varse på måndag.

Jag låser, efter att ha kollat om något mer är stulet och ser att även kartongen till bilstereon är borta, något som förstås gagnar tjuven vid försäljningen.

Det är ofta amfetaminister som ägnar sig åt den typen av ”småbrottslighet”:
-Jag har en schysst bilstereo Sony CDX-GT nånting här som kostar 2000, den är din för 250!
Så får pundaren ihop sin dagsranson med pulver, och den som köper min bilstereo har gjort ett kortsiktigt klipp. Inför Gud i – livet efter detta – hoppas jag det kommer att kännas.
Amfetaminsiternas missbruk är inte lika dyrt som heroinisternas. De får begå betydligt tyngre brott för att stilla sitt drogsug, där handlar det allra minst om nya laptops av vad jag förstått. Amfetaministen sägs också bli aktivare under sitt rus, maniska och gillar att pula och bryta, och de har ju lyckats ta sig in i vår bil utan att jag förstår hur.

Den här dagen förbyts i dyster prövning för mig och Heléne. Hon har betalat hälften av stereon och tycker också att det känns obehagligt att någon varit inne i vår bil och indirekt skadat oss. Jag ringer och anmäler för polisen. På måndag ska jag ringa försäkringsbolaget Saulus Ansvar där bilen är försäkrad och se vad de har att säga.

Ett litet ljus i detta mörker är att vi hittade en snusdosa av märket ”Ettan”. Den låg inte där igår och bör ha glömts av tjuvarna. Så den kommer vi att lämna till polisen och håller tummarna för att det ska leda till en fängelsedom för någon av dessa parasiter som lever på vanligt folks hederliga arbete.