Det bästa svenska bandet under den här eran var Ebba Grön. Inget band har gjort ett sådant intryck på generation efter generation. De är fortfarande, snart trettio år efter sin upplösning märkvärdigt inne och lever med sina melodiska refränger vidare som klassisk musik. Ebba ville inte bli etiketterade som punk utan som ett rock n´ roll -band. Den första svenska singel jag köpte var ”Ung och sänkt”. Ebba Grön satte sin prägel på hela den svenska punkrörelsen och blev ledstjärna för månget band. Det fanns något oerhört sympatiskt över Ebba och banden som hängde runt Oasen och i de södra Stockholmsförorterna.De flesta därute sjöng på svenska. Urin (som Fjodor var med i), The Lerium, Snutslakt, Katedral, Grisen skriker, Slakthus Trotyl, Trams. Jag var på Oasen några gånger. Det var en ungdomsgård med anarkistiska förtecken och politikerna såg till att stänga den så fort som möjligt. Jag minns att gårdsledarna stod och tog sig några pilsner i cafét medan de bredde ägg – och leverpastejsmackor till ungdomarna. Det var inte så lite Christiania över Oasen. På toaletten såldes allehanda droger och hashröken stod ut som en mur vid ingången. Idag slås jag av det märkliga i att man fick röka cigaretter på ungdomsgårdarna, en företeelse som de flesta skakar på huvudet åt. När jag var femton visades Stig Larssons film om den svenska punken. Jag är osäker på om det här är ett klipp från den, eller om det är från Johan Donners ”Ebba the Movie”.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=zZ4S0wGbZas&hl=en&fs=1&w=425&h=344]
Klippet på Fjodor är från ”Ebba the Movie”. Soundtracket i filmen samtidigt är ”Svart&grått” från Kärlek&uppror, mästerverket Ebba gjorde, när Fjodor åker tuben…
Lika grå som betongen, menade jag som soundtrack, inte ”Svart&vitt”. Sorry. Lika grå som betongen är från Ebbas debut.