Om ca 100 år kommer svenskan med stor sannolikhet vara ett språk som används mest i den privata sfären. Om man får tro språkforskarna. Det är engelskan, eller en slags variant av den, en pidginengelska – eller ännu värre – kreol, som kommer att talas i det offentliga rummet. Jag är inte förvånad.
”Vad coolt! Shit va nice!” tycker många: ” Vi får tillhöra den högt aktade angloamerikanska kultursfären.”
Reklam skrivs allt oftare på engelska ” Some people doesńt like Dajm, Dajm doesńt like some people. Och också inom idrotten sprids engelskan i klubbnamn som ”Karlstad United” Och Malmö Redhawks.
Men det kanske inte blir så coolt när vi märker att det inte bara blir en förlust kulturellt, utan också kunskapsmässig, demokratiskt, ekonomiskt, socialt…
Kommunikation mellan experter försvåras om specialistkunskaper i landet inte längre kan beskrivas på ett nyanserat sätt. Om inte ett fackordspråk längre utvecklas blir det svårare att föra ut kunskap till den stora befolkningen.p { margin-bottom: 0.21cm; }
Numer är de flesta doktorsavhandlingar skrivna på engelska, vilket gör att kunskapen når färre. Vi får mindre information om t.ex. miljöförstöring, hälsovådliga kemikalier och global ekonomi. Debatten tystnar och vi får som befolkning svårare att vara med och diskutera.
Makten hamnar längre bort och det försvagar demokratin. Vi förslavas ytterligare under den globala marknaden som inte har något annat syfte än att maximera sina vinster och reducera oss till passiva konsumenter med allt mindre kunskaper.
Det börjar bli alltmer populärt i Sverige att elever vill gå i gymnasiektlasser där all undervisning ( utom den i svenska) sker på engelska. Man tror att det ökar ens möjligheter till bättre kunskaper och bättre jobb. Nu är det dock bevisat att inlärning och kunskapsinhämtning sker bäst på modersmålet. De svenska elever som har haft sin undervisning på engelska blir sämre på alla ämnen utom engelska i vilket det bara var en marginell förbättring.
Idag finns mellan 6-8000 språk. De senaste 30 åren har det försvunnit tusentals språk. Prognoser säger att det bara kommer att finnas ca 200 språk kvar om 100 år. Antalet minskar hastigt och mördarspråket är engelskan.
Men det är klart, inte låter Malmö rödhökar lika tufft, men det får det vara värt.
Håller med om det mesta du skriver om förflackningen av svenskan. Men att doktorsavhandlingar skrivs på engelska är i syfte att de skall kunna läsas av så många som möjligt. Många skrivs också både på svenska och, om det finns relevans, på engelska.Ang. inlärning på engelska så är min erfarenhet en annan. Sonen har mycket lättare att ta till sig information på engelska än svenska.Kiip upp dä good spirit, brother!
Problemet med uppsatser skrivna på engelska är att de inte blir lika tillgängliga för svenskar, samt att man inte utvecklar ett ordförråd för svenska fackuttryck vilket leder till domänförlust. Det är tydligen också vanligt att doktoranderna efter disputationen inte hinner med att översätta också till svenska med följd att det aldrig blir av. Att din son lär sig bättre på svenska (om han nu har svenska och inte engelska som modersmål strider mot den forskning jag tagit del av inom området. Forskningen visar helt klart att man lär sig bättre på sitt förstaspråk.Det är bland annat därför Sverige månar så om modersmålsundervisningen för minoritetsspråksgrupper. Om din son har lättare för att ta till sig på engelska kan det kanske bero på att hans direkt föregående inkarnation har varit brittisk, amerikansk eller varför inte australiensisk 😉
Eller att ert språkbruk i hemmet börja lika pidgin eller kreol? 😉
Ang. avhandlingar är det helt beroende på inom vilket ämne man disputerar. Inom vissa områden är engelska fackuttryck något som alla inom forskningen förstår och håller sig till. När jag läste film var man i princip tvingad att lära sig franska eftersom all betydande litteratur i ämnet på den tiden var på franska. Var den inte det så var den på engelska, och inom ett specifikt ämne lär man sig ganska snabbt fackterminologin. Inom medicin kan man inte skriva en doktorsavhandling på det lilla språket svenska och tro att det ska ha någon genomslagskraft. Jag vet att en till dig och mig närstående kamrat nu får traggla med att översätta sin doktorsavhandling till engelska för att få den publicerad internationellt. Jobbigt, men om man ska nå ut med sin forskning får man allt göra den tillgänglig för fler än den lilla klick som har svenska som modersmål.Och BTW: hur många svenskar läser forskningsrapporter som inte ligger inom deras intresse? Är det något av betydelse för masorna brukar i regel viktiga delar av detta översättas av journalister och publiceras på svenska.Ang. min son skrev du lite fel:) men jag förstår. Men han var förmodligen brittisk malaj i ett tidigare liv. Han kommunicerar nästan bara med sina vänner i USA via nätet, både verbalt och skriftligt. Det är fö han själv som hävdar att han tar kunskapen till sig bättre på engelska än svenska. Han är nog ett undantag för jag tror också att man generellt tar till sig kunskap på sitt eget modersmål.Broder P
Vi pratar bara kreol hemma, allt annat är bannlyst.BP
Det var ord och ingar visor:)Språket blir allt värre. Ta bara alla som ”jätte jätte” före något som de vill förstärka…Låter för jävligt.Personligen nervärderar jag snabbt en person som använder det uttrycket. Varför inte prova ”oerhört” eller ”fantastiskt”…Anledningen Tomas, tror jag är att folk inte läser böcker längre………Att försämringen skulle hota landets demokrati tror jag är lite överdrivet. Förstår inte riktigt kopplingen? Skulle vi ha närmare till diktatur bara för att språket blir sämre?
Tenderbeat, håller helt med om att ordet ”jättemycket” ”jättefint” låter tämligen banalt 😉 men vem är jag att döma? Visst beror det på att folk slutat läsa!Detta med demokrati handlar mycket om allmogens tillgång till samhällsdebatt och bildning på det vardagsnära språket om miljö, den egna hälsan etc. Det leder till en kunskapsbrist som i sin tur gör att den globala kapitalistiska marknaden får ett större inflytande på gemene man.
BPHåller med om att doktorsavhandlingar förmodligen ganska sällan läses av gemene man, utan oftare av opinionsbildare, myndighetsutövare, förvaltningspersonal, politiker, journalister, informatörer, samt inte helt oviktigt, forskare och lärare (inte i grundskolan förstås 🙂 som ska kommunicera ut till folket. Detta, i kombination med att språket över expertgränserna blir mer utarmat tycker i vart fall jag är negativt. Visst är det naturligt att vissa områden,som tex medicin,högteknologi etc fortsätter att var engelskspråkig. Men det finns ingen anledning att inte utveckla svenska fackbegrepp inom tex sociologi, litteratur, kultur, musik, språkvetenskap, etnologi, historia, statsvetenskap osv.
Det är helt klart negativt att det läses för lite. Men forskningen har haft detta problem länge – oavsett språk. Det finns en hel del skrivet på svenska som brukar läggas fram, läsas av opponenten, tryckas upp och ges till nära och kära för att sedan hamna oläst i någon billyhylla. Och i källare på våra universitet ligger de och samlar damm. Många för att de är så obegripligt skrivna – oavsett språk, att en normalt funtad människa sällan orkar ta sig genom en sådan lunta. Det finns ett akademiskt språk som är ganska inkrökt, och där man tävlar lite om att vara svårbegriplig – när det skall var tvärtom. Forskare bör, och har en skyldighet, att se till att deras rön kommer allmänheten tillgodo. Dock är det många gånger olönsamt att översätta viktig information till svenska – det är helt enkelt för dyrt att trycka upp en liten upplaga av vissa rapporter som enbart valsar runt bland ett fåtal studenter. Ungdomar är i dag helt internetbaserade – och där talas det huvudsakligen engelska, samt ges upphov till en hel del fåniga uttryck (eg. IRL, AFK osv). Mycket av den utvecklingen är bra, eftersom det skapar en globaliserad kommunikation. På vår tid fick man hitta någon kompis genom KP i Kanada och bli”penpals”! Men förenklingen har pågått mycket länge. Många läser bara kvällstidningar och där har man satt i system att skriva väldigt korta, grunda och fördummande artiklar. Gärna späckade med faktafel och ackompanjerade av en överdimensionerad bild. Att läsa en kvällsblaska tar ca tre minuter. Och det är för många det enda skrivna språk de får sig till livs. Och det är ett hot mot demokratin – för om folk inte förstår vad makthavare egentligen säger blir de ett lättlurat byte. Dessutom är språket ingången till samhörighet – och så oändligt mycket mer. Att ha tillgång till ett rikt språk är faktiskt själva livsnyckeln. Att analfabetismen är starkt utbredd bland diktaturer är ingen slump – folk SKA inte ta till sig information, så helt ute och far tycker jag inte bloggchefen är.Håller med om att trenduttryck skapar stor irritation. Själv är jag oerhört störd över folks användande av ordet ”Absolut”. Räkna en dag hur många gånger ni hör det ordet och förfasas över hur det slängs ur käftarna till höger och vänster i alla möjliga sammanhang.BP
Precis! 😉
PS.BPDu borde ju bli akademiker…
Nja, jag är ju uppväxt och fostrad bland akademikerslödder så jag avstår. Jag får nöja mig med ensamsegling utan kompass i Reinfeldtträsket.BP
Jag får nöja mig med ensamsegling utan kompass i Rein feldtträsket.poesi min vän!
Ännu värre Tomas. Inte bara ”jättemycket” utan folk, tyvärr ofta yngre tjejer, säger alltså ”jättejätte” före något som de vill förstärka.Är du med?”Jag är jättejätteledsen”.Låter förjävligt!
Poemet kan med fördel användas vid undervisningen på SFI, i stället för Ekelöf. Jag tror att eleverna skulle känna igen sig bättre:)Lillywhite: Du ska inte svära så jättejättemycket!