Gråkallt ute och vardagliga förpliktelser. Jag läser att sjukfrånvaron är den lägsta på 25 år.http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3116&a=883211 Endast 3,80 procent av arbetskraften är sjukskriven. Detta att jämföra med slutet av 80-talet då runt 10 procent var sjukskrivna. För arbetare har sjukskrivningarna mer än halverats mellan åren 2002 och 2008.
En sjukförsäkringsexpert från näringslivet uttalar sig i DN, och ser flera förklaringar, från bättre information från Försäkringskassan (undrar om det handlar om Försäkringskassans egna läkare som underkänner andra läkares sjukintyg) till tidigare ingripanden från arbetsgivarna. Sist men inte minst nämns den nya regeringens jobblinje, som markerar att sjukförsäkringssystemet inte är något försörjningssystem.
Själv brukar jag bli sjuk ett par gånger per år. Förra terminen klarade jag mig, men varje vår drabbas jag allt som oftast av någon förkylning. Det kan vara skönt att bara domna bort i sängen i feber, så jag undrar när den ska slå in. Jag minns en arbetskamrat jag hade på Martin Olssons kaffefabrik. Han närmade sig pensionen men hade inte varit sjuk mer än vid ett tillfälle under sina 45 år hos Martin Olsson. Det var när han gick och fick hjärnhinneinflamation i början av femtiotalet.
Ikväll vill jag pigga upp med en gammal svensk klassisker från den tid då ännu ingen Försäkringskassa var inblandad i medborgarnas liv.
[youtube https://www.youtube.com/watch?v=D0nGdBla9Z8&hl=sv&fs=1&w=425&h=344]