På senare tid har jag tvingats inse att bloggandet tar för mycket tid och kraft. Ett inlägg varje dag i resten av livet, som min målsättning var då jag startade, kommer inte att hålla.
Känner mig nu ganska sliten, och har därför bestämt att inte ställa kravet på mig själv att uppdatera dagligen längre. Mycket annat måste förövrigt produceras i textväg de närmsta dagarna innan jag går på sommarlov.
Om några dagar sticker vi upp till Umeå, Skellefteå, Vilhelmina och slutligen Leksand på en liten släkt – och vänturné. Heléne och jag planerar också att även i år ta en seglats i världens vackraste skärgård, den stockholmska. Vi får se hur det kommer att gå med lilla Märta.
På återseende, kära bloggläsare!
Tack själv, din blogg läser jag dagligen. Ja vad skriver man om ditt beslut? Själv – som amatörförfattare – fick jag många frågor om varför jag inte hade en blogg. Svaret är ditt inlägg. Nåväl, kul att du och H har släkt i samma del av landet, hade varit tuffare om Umeå, Skelleftå skulle kombinerats med Lund, Ystad:)Hoppas du läst klart min roman Fred vid det här laget och att du skrattat åt den bisarra humorn i den?På återseende/T
Det är det som är det fina med bloggning. Man kan göra som man vill. Själv kommer jag att sakna din blogg, det finns inte så många av den kvaliteten. Vi syn ju AFK. så det är väl ingen katastrof 🙂
Vad trist, jag följer din blogg dagligen, det blir tomt…
Tenderbeat. Jo, din roman är klart läsvärd, rolig,dråplig – rekomenderas! Jag hoppas att pengarna börjat rulla in på kontot 😀 Tack också Jonas och ”Pirre”.Jag kommer att skriva igen på bloggen, men just nu orkar och hinner jag bara inte.
Instämmer. Det är en fröjd att följa din blogg fast en mardröm skulle vara att hålla det avtal du gjort med en daglig reflektion/rapport om carneheimsk verklighet. Hoppas verkligen att du drar igång i ett stillsammare tempo igen till hösten kanske, sensommaren. Eller närsomhelst. Sommaren kopplar in somliga av oss på barn och nuet och naturen. Oavsett om det regnar och är kallt. Färgerna och dofterna måste upplevas ändå. Kommer ni förbi Skåne på väg hem från Umeå så är ni himlans välkomna! Kram. Sanna
Det känns så ödesmättat nu när man vant sig
Det känns så ödesmättat nu när man vant sig
Ha en jätteskön semester och sommar!Kommer att sakna dina inlägg, men ser fram mot de framtida som jag hoppas kommer när du hinner och orkar.
På återseende och trevlig sommar. Segla låter väldigt härligt. Det var längesen… Ha det så skönt. Hälsa familjen!/M-L
Tack, Sanna. Jag skulle gärna se det där åsområdet där du bor, den fattiga skånska landsbygden, med lappade hus, lervägar,bykrogen med pappan som får ledas hem av de två tonårssönerna. Lite genuint svenskt hillbillystuk. ;-D
Ha en bra sommar själv, Kraka! Jag kommer fortsätta att följa din blogg 😀