Erstagatan kl halv sju på morgonen. Det är mörkt, kallt och blåsigt när jag kommer ut och för ett ögonblick tror jag att det är snö på gång. Jag hade naturligtvis hellre sovit vidare, men läraryrket är ett kall och jag har ryggsäcken full av nyrättade svenskuppgifter som väntar på att möta eleverna. Satt fem timmar och rättade under söndagen. Tråkigt att jag inte har någon blixt på mobilkameran. Då hade just den här bilden blivit bättre. Himlen var mörkare imorse, och ljusen mindre framträdande än det ser ut här.
Efetr 25 minuters promenad når jag Södra stations ingången till pendeltåget. Normalt sett står det många personer i en klunga och vill tvinga på en två olika varianter av morgontidningar. Punkt. se gick ju i konkurs i våras, så nu är det Metro och Stockholm City som
konkurrerar om läsarna. Utdelare (som inte kommer från jobbet förrän 5000 tidningar eller något liknande är utdelade) kan vara ganska envisa med att få en att ta emot tidningar. Rädd för att såra som jag är, tar jag ofta emot tidningar fast jag inte orkar läsa och de får oanvända gå till berget av återvinning.
Jag hade tänkt att försöka fånga utdelarna på bild, men just denna morgon står bara en ensam flicka med en termos utanför ingången och försöker tafatt sälja nybryggt kaffe ur en termos som hon har fastspänd på ryggen.
Bahnhof.
Tågen är som regel tre till fem minuter försenade
något ni kan läsa i en artikel jag skrivit om här: http://www.aftonbladet.se/punktse/natkronikan/article1226652.ab
Men idag är det faktiskt i tid, något som gläder mig eftersom jag behöver hinna med bussen i Huddinge för att slippa gå 25 minuter i kylan till Vista.
Då tåget inte är i tid tar jag ofta tillfället i akt och ägnar mig åt vardagsmotion genom att gå fram och tillbaka på perrongen, vilket kan leda till många extra steg på en dag.
Jag reflekterar över att det är ovanligt lite folk på tåget dennna morgon. Normalt sett är dessa gångar fulla av passagerare vid den här tiden. Jag är glad över att få en plats och sjunker ner och koncentrerar mig på att ta bilder utan att folk ska märka det. Den här miljön vistas jag i i ungefär 14 minuter innan det är dags att kliva av.
Leave me alone!
I’m just a working class hero!
Jag är framme vid högstadiedelen.
Utanför mitt klassrum, värmer några elever upp vid pingisbordet.
ja man får tänka på vad Lennon sjöng som sagt: Workin class hero….för att muntra upp sig…Är dock sällan de som skriver sånt, dvs Wiehe, Afzelius, Lennon, Ebba, Ksmb, m.fl som vet hur det är – de vägrade ju själva att knega, men alltid lätt att sjunga om hur jävligt andra har det:)Men du är en hjälte 6.30 på Erstagatan i november!